1. Vad innebär övervakning av svarstider?
Webbprestandaövervakning är en automatisk övervakning av webbapplikationer i syfte att registrera prestandadata och upptäcka felstatus för att kunna varsko driftpersonal.
Övervakning av svarstider har tre mål:
- Varningshantering – Upptäcka felstatus och meddela driftansvariga så att korrekta åtgärder kan vidtas.
- Datafångst – Registrera prestandadata på ett sätt som är konsistent över tiden så att det kan användas för felsökning och vid uppföljning med mjukvaru- och hosting-leverantörer.
- Analys & förbättring – Använda data för att identifiera och ta bort flaskhalsar som hindrar optimala svarstider.
2. Varför ska jag övervaka mina svarstider?
Många av de som inte är våra kunder säger att webbprestanda inte är någon viktig fråga - “Det verkar rulla på, så varför bry sig?” Det är ungefär som att strunta i säkerhetsbältet för att man inte varit med om någon olycka ännu.
Det värsta vi hört var en informationschef som sa – “Vi vet när vår sajt ligger nere för journalisterna ringer som galna.” Om ni har en något mer aktiv inställning till webbprestanda och ert företags rykte föreslår vi att ni börjar övervaka era svarstider.
Den verkliga nyttan av prestandaövervakning kommer hursomhelst inte bara från att veta när sajten är uppe eller nere. Om ni väljer en övervakningstjänst som Apicas kommer ni att kunna hitta era prestandaproblem och förbättra era svarstider.
Så spänn fast säkerhetsbältet och börja övervaka idag.
3. Svarstider vs. upptid?
Om ni bara övervakar upptid så ser ni bara halva bilden. Er webbapplikation kan vara “uppe” men fortfarande vara “långsam”. Och ännu viktigare – NÄR är den långsam, under värdefull ”primetime”, när ni har som mest besökare? I så fall kan det vara så att ni ger era besökare en dålig upplevelse även om sajten verkar vara ”uppe” hela tiden.
Vi har ett bra exempel på hur man kan ge 20% av sina kunder dålig service och fortfarande hålla sig inom standard upptid enligt SLA . Vi kallar det för ”SLA-aradoxen”.
När ni övervakar era svarstider vet ni hur lång tid det tar för era besökare att begära och ladda ned en av era sidor eller komponenter.
4. Vilka är de olika delarna i svarstiden?
Er webbsajts eller webbapplikations svarstider har fyra huvudkomponenter:
- Internet lookup & routing – Detta är tiden det tar att etablera en koppling mellan er server och användarens dator,
- Väntetid på serversvar – När kopplingen är etablerad behöver era servrar tid för att behandla förfrågan och göra sig redo att börja leverera innehåll (time to first byte).
- Innehållsladdning – Detta är tiden från det att den första byten av innehåll skickas till användarens dator till det att allt innehåll mottagits.
- Sid-rendering – Slutligen kommer användarens browser och allmänna datorprestanda att påverka hur fort sidan eller innehållet presenteras eller “renderas” i webbläsarfönstret.
5.Vad påverkar webbprestandan?
Det finns tusen små detaljer som slöar ned en webbsajts hastighet. Det är därför ni bör jobba tajt med ett professionellt webbprestandaföretag som ackumulerat åratal av erfarenhet.
En kort lista över de vanligaste orsakerna till dålig webbprestanda är:
- Databas/backend-kopplingar – Webbsajter som är beroende av att hämta information från databaser och diverse backend-system har typiskt sett lägre webbprestanda.
- Cachning – Ett sätt att hantera databasgenererat innehåll är att använda en front end cache. Den begär och lagrar databasanrop så att innehållet finns redo för leverans när användarens begäran kommer. Men, cachning är ingen garanti för bra prestanda eftersom mjukvaran kan skonfigureras på många olika sätt . Så ni bör även testa och analysera prestandadata så att ni vet att er cachning fungerar som den ska.
- Tungt innehåll – Den vanligaste källan till dålig prestanda är att man inte har kontroll över filstorleken på innehållet.. Många mediatunga sajter och applikationer är helt enkelt för tunga. Det bästa sättet att ta reda på om ni har detta problem är att göra ett sk. “full page” test, vilket ger er en komplett lista över komponenter och deras laddningstider.
- Externt innehåll – Att bädda in externt innehåll och länkar på en sajt har blivit en standard i Web 2.0-världen. Men se upp – När ni bäddar in kod och innehåll från andra sajter kommer deras webbprestanda också att bestämma er webbprestanda eftersom det då blir den del av er sajt. Vi har sett hundratals exempel på hur sajter bara ”hänger sig” därför att den väntar på en annons från en adserver eller på ett videoklipp från någon extern mediaserver.
6. Övervaka för att förbättra webbprestanda
Svarstidsmätning är grunden för prestandaförbättring. När man har en detaljerad och sammanhållen uppsättning data över svarstider, har man startpunkten för att börja åtgärda sina prestandaproblem. Om man bara mäter upptid har man inte lika många ”problempunkter” och det blir svårare att hitta orsakerna till dålig prestanda.
Många sajtägare upplever ”transienta” webbprestandaproblem,dvs. problemen kommer och går. Svarstidsövervakning är det perfekta verktyget vid en sådan situation. Starta övervakningen och svarstidsdata börjar ackumuleras. Om ett problem uppstår så finns det data att analysera. Ni har verktygen som krävs för att identifiera orsaken till problemet och ta bort den.
När detta problem är fixat har ni nu en ny “minsta flaskhals” som bestämmer er maximala webbprestanda. Upprepa proceduren och ni har nu slagit in på en väg av kontinuerliga prestandaförbättringar.
7. Hur är svarstider relaterade till maximal lastkapacitet?
Er webbsajts prestanda är en bra indikator för er maximala lastkapacitet. Om era svarstider är korta och stabila vid låga trafikvolymer är chansen god att ni kommer att kunna hantera större volymer utan problem.
Men om era svarstider är långa, eller korta men med stora variationer, är det normalt en indikation på att ni kommer att får svårt att hantera större volymer med bibehållen prestanda.
Så ett första steg på vägen att reda på om ni kan klara av ökade trafikmängder är att undersöka ert svarstidsmönster.
1. Vad innebär övervakning av svarstider?
Webbprestandaövervakning är en automatisk övervakning av webbapplikationer i syfte att registrera prestandadata och upptäcka felstatus för att kunna varsko driftpersonal.
Övervakning av svarstider har tre mål:
- Varningshantering – Upptäcka felstatus och meddela driftansvariga så att korrekta åtgärder kan vidtas.
- Datafångst – Registrera prestandadata på ett sätt som är konsistent över tiden så att det kan användas för felsökning och vid uppföljning med mjukvaru- och hosting-leverantörer.
- Analys & förbättring – Använda data för att identifiera och ta bort flaskhalsar som hindrar optimala svarstider.
2. Varför ska jag övervaka mina svarstider?
Många av de som inte är våra kunder säger att webbprestanda inte är någon viktig fråga - “Det verkar rulla på, så varför bry sig?” Det är ungefär som att strunta i säkerhetsbältet för att man inte varit med om någon olycka ännu.
Det värsta vi hört var en informationschef som sa – “Vi vet när vår sajt ligger nere för journalisterna ringer som galna.” Om ni har en något mer aktiv inställning till webbprestanda och ert företags rykte föreslår vi att ni börjar övervaka era svarstider.
Den verkliga nyttan av prestandaövervakning kommer hursomhelst inte bara från att veta när sajten är uppe eller nere. Om ni väljer en övervakningstjänst som Apicas kommer ni att kunna hitta era prestandaproblem och förbättra era svarstider.
Så spänn fast säkerhetsbältet och börja övervaka idag.
3. Svarstider vs. upptid?
Om ni bara övervakar upptid så ser ni bara halva bilden. Er webbapplikation kan vara “uppe” men fortfarande vara “långsam”. Och ännu viktigare – NÄR är den långsam, under värdefull ”primetime”, när ni har som mest besökare? I så fall kan det vara så att ni ger era besökare en dålig upplevelse även om sajten verkar vara ”uppe” hela tiden.
Vi har ett bra exempel på hur man kan ge 20% av sina kunder dålig service och fortfarande hålla sig inom standard upptid enligt SLA . Vi kallar det för ”SLA-aradoxen”.
När ni övervakar era svarstider vet ni hur lång tid det tar för era besökare att begära och ladda ned en av era sidor eller komponenter.
4. Vilka är de olika delarna i svarstiden?
Er webbsajts eller webbapplikations svarstider har fyra huvudkomponenter:
- Internet lookup & routing – Detta är tiden det tar att etablera en koppling mellan er server och användarens dator,
- Väntetid på serversvar – När kopplingen är etablerad behöver era servrar tid för att behandla förfrågan och göra sig redo att börja leverera innehåll (time to first byte).
- Innehållsladdning – Detta är tiden från det att den första byten av innehåll skickas till användarens dator till det att allt innehåll mottagits.
- Sid-rendering – Slutligen kommer användarens browser och allmänna datorprestanda att påverka hur fort sidan eller innehållet presenteras eller “renderas” i webbläsarfönstret.
5.Vad påverkar webbprestandan?
Det finns tusen små detaljer som slöar ned en webbsajts hastighet. Det är därför ni bör jobba tajt med ett professionellt webbprestandaföretag som ackumulerat åratal av erfarenhet.
En kort lista över de vanligaste orsakerna till dålig webbprestanda är:
- Databas/backend-kopplingar – Webbsajter som är beroende av att hämta information från databaser och diverse backend-system har typiskt sett lägre webbprestanda.
- Cachning – Ett sätt att hantera databasgenererat innehåll är att använda en front end cache. Den begär och lagrar databasanrop så att innehållet finns redo för leverans när användarens begäran kommer. Men, cachning är ingen garanti för bra prestanda eftersom mjukvaran kan skonfigureras på många olika sätt . Så ni bör även testa och analysera prestandadata så att ni vet att er cachning fungerar som den ska.
- Tungt innehåll – Den vanligaste källan till dålig prestanda är att man inte har kontroll över filstorleken på innehållet.. Många mediatunga sajter och applikationer är helt enkelt för tunga. Det bästa sättet att ta reda på om ni har detta problem är att göra ett sk. “full page” test, vilket ger er en komplett lista över komponenter och deras laddningstider.
- Externt innehåll – Att bädda in externt innehåll och länkar på en sajt har blivit en standard i Web 2.0-världen. Men se upp – När ni bäddar in kod och innehåll från andra sajter kommer deras webbprestanda också att bestämma er webbprestanda eftersom det då blir den del av er sajt. Vi har sett hundratals exempel på hur sajter bara ”hänger sig” därför att den väntar på en annons från en adserver eller på ett videoklipp från någon extern mediaserver.
6. Övervaka för att förbättra webbprestanda
Svarstidsmätning är grunden för prestandaförbättring. När man har en detaljerad och sammanhållen uppsättning data över svarstider, har man startpunkten för att börja åtgärda sina prestandaproblem. Om man bara mäter upptid har man inte lika många ”problempunkter” och det blir svårare att hitta orsakerna till dålig prestanda.
Många sajtägare upplever ”transienta” webbprestandaproblem,dvs. problemen kommer och går. Svarstidsövervakning är det perfekta verktyget vid en sådan situation. Starta övervakningen och svarstidsdata börjar ackumuleras. Om ett problem uppstår så finns det data att analysera. Ni har verktygen som krävs för att identifiera orsaken till problemet och ta bort den.
När detta problem är fixat har ni nu en ny “minsta flaskhals” som bestämmer er maximala webbprestanda. Upprepa proceduren och ni har nu slagit in på en väg av kontinuerliga prestandaförbättringar.
7. Hur är svarstider relaterade till maximal lastkapacitet?
Er webbsajts prestanda är en bra indikator för er maximala lastkapacitet. Om era svarstider är korta och stabila vid låga trafikvolymer är chansen god att ni kommer att kunna hantera större volymer utan problem.
Men om era svarstider är långa, eller korta men med stora variationer, är det normalt en indikation på att ni kommer att får svårt att hantera större volymer med bibehållen prestanda.
Så ett första steg på vägen att reda på om ni kan klara av ökade trafikmängder är att undersöka ert svarstidsmönster.